🏛️Kårhistoria
Last updated
Last updated
Göteborgs högskola grundades 1891, samma år som den första studentföreningen vid Göteborgs högskola bildades. År 1907 blir studentföreningen Göteborgs universitets studentkår och är en direkt förlaga till det som idag är Göta studentkår.
Göta studentkår bildades 2010, samma år som kårobligatoriet föll, och är en sammanslagning av tre studentkårer: Filosofiska fakultetens studentkår (FFS), Haga studentkår och Studentkåren för lärarutbildningen vid Göteborgs universitet (SLUG). Göta studentkår representerar idag en majoritet av alla studenter vid Göteborgs universitet.
1983 infördes ”Förordningen om studerandekårer, nationer och studentföreningar vid universitet och högskolor” och därmed infördes obligatoriskt medlemskap i en studentkår för alla studenter. Kårobligatoriet avskaffades 2010 och antalet studentkårer vid Göteborgs universitet gick från tio stycken till endast fyra stycken.
De tre kårerna vid Medicinareberget slogs samman och bildade Sahlgrenska akademins Studentkår. De tre kårerna vid den Konstnärliga fakulteten slogs samman och bildade Konstkåren. Kårerna vid de filosofiska fakulteterna, kåren vid den Samhällsvetenskapliga fakulteten och kåren vid de Utbildningsvetenskapliga fakulteten slogs samman och bildade Göta studentkår. De fyra kårerna vid Göteborgs universitet efter sammanslagningen är Göta studentkår, Sahlgrenska akademins Studentkår (SAKS), Konstkåren och Handelshögskolans i Göteborg studentkår (HHGS). Anledningen till sammanslagningarna var flera, men främst handlade det om en ovisshet inför framtiden och den nya ekonomiska verkligheten då kårerna var tvungna att fokusera mer på medlemsrekrytering. Vidare handlade det även om frågan om enlighet inför de representerade studenterna och ökad samordning mellan de frågor som drevs i kårerna.
Göta studentkårs historia
Sedan 2010 är Göta studentkår den största studentkåren vid Göteborgs universitet, och näst störst i Sverige. Göta studentkår bildades genom en sammanslagning av tre studentkårer: FFS, Haga studentkår och SLUG. Sammanslagningen skedde vid ett parallellt fullmäktigemöte där de tre kårernas respektive fullmäktigen samlades i en sal på Pedagogen och tog beslutet om sammanslagning i enlighet med respektive studentkårs stadgar. Trots att kårobligatoriets avskaffande sägs vara den mest drivande anledningen till att sammanslagningen skedde just där och då, hade det redan 2005 startats en utredning kring en eventuell sammanslagning av FFS och SLUG samt av FFS och Haga studentkår.
”Telefonen ringer. Jag lyfter på luren och det är en stor nationell tidning som ringer. Telefonen har gått varm under året och alla undrar de samma sak: ”Hur har det gått efter kårobligatoriet?” Och följdfrågan: ”Hur många medlemmar har ni?”. Det spelar ingen roll om det är DN, Metro, P3 eller GP som ringer, det är samma frågor. ”Bra” är alltid mitt svar, ”över förväntan faktiskt”.
Vi visste inte vad som väntade. Diskussionerna om ett avskaffande av kårobligatoriet hade pågått i flera år men vi visste inte hur, eller om, vi skulle börja förbereda oss. När beslutet väl kom våren 2009 så hade vi ett år på oss att hitta formerna för en ny del i en verksamhet som har funnits i flera hundra år – vi skulle börja rekrytera medlemmar! Hur gör vi det? Var ska vi börja? Vilka argument ska vi använda? Och den läskigaste frågan av alla: Vill studenter bli medlemmar i en studentkår nu när de inte måste?
Med facit i hand, efter ett år av frivilligt medlemskap, vet vi - studenterna vill vara medlemmar; ca 44 % på höstterminen och 32 % på vårterminen. Det är mycket bättre siffror än vi vågade hoppas på. Men vi är inte nöjda. Långt ifrån. Det finns mycket kvar att göra för att nå målet på 100 % medlemmar. ”Hur är det med ekonomin” undrar media också. ”Jo, det går bra” svarar vi. Universitetet väljer att stödja vår verksamhet på många olika sätt och det är vi glada för. Det är ingen långsiktig lösning, utan vi måste fundera på hur det påverkar oss att vara beroende av universitetet, men i nuläget fungerar det bra. Stödet visar att universitetet värdesätter vår verksamhet och studenternas röst är fortsatt stark.
Vad har vi gjort då för att möta avskaffandet av kårobligatoriet? Ja, det största var att bilda en ny studentkår. Vi insåg snabbt att vi är starka tillsammans och har mycket att vinna på att jobba under samma tak och inte konkurrera om medlemmar. Efter mycket svett och arbete blev Filosofiska fakulteternas studentkår, Utbildningsvetenskapliga studentkåren vid Göteborgs universitet (SLUG) och Haga studentkår den nya kåren - Göta studentkår. Göta studentkår blev en nytändning för verksamheten och när terminen började var alla pepp på att visa upp Göta studentkår och argumentera för medlemskap.
Det stora utöver sammanslagningen har varit att jobba med hur vi inom organisationen ser på oss själva. Vi har fått utvärdera vår verksamhet och aktivt visa för studenterna vad en studentkår gör. Det är något som studentkårer har varit dåliga på tidigare och processen har lärt oss mycket, för utan medlemmar – ingen studentkår. ” Göta studentkår fyller nu ett år och vi lämnar en välmående organisation som är redo för många år framöver. Det har varit ett fantastiskt roligt år! Vi vill tacka alla som har gjort detta år möjligt och lyfter på hatten för nästa års aktiva!
Ovanstående text inleder Göta studentkårs första verksamhetsberättelse. Där lyfts frågor om medlemsantal, synlighet och även intern organisation och organisationskultur. Dessa är frågor som än idag är relevanta för Göta studentkår och sannolikt kommer vara det långt framöver. Från ett formativt år där dammet efter sammanslagningen börjat lägga sig gick Göta studentkår in i en expansiv period. Fokus var att kåren skulle bli större, starkare och tryggare. Det var fokus på att höja engagemanget vilket kåren även lyckades med. Ansökningar och idéer till fullmäktige var många och konkurrensen om förtroendevalda är några tecken på detta engagemang.
Vidare fastställde verksamhetsåret 2012/13 att Göta studentkårs ledord är trygghet, gemenskap och försprång. Dessa speglade tydligt kårens rådande läge. Som en ung kår i en ny organisatorisk verklighet vet det viktigt att skapa en trygg organisation för engagerade såväl som medlemmar. Gemenskap blev nyckeln till att kåren fortsatt skulle fånga upp engagemang och utvecklas medan försprång blev symbolen för det arbete kåren gör och de erfarenheter den kan ge. Likt tidigare år var det även tydligt att arbetet med att vara synliga och kommunikativa var stort. Om studenter inte ser vad kåren gör och känner att de har en möjlighet att påverka kommer de inte heller att engagera sig.
Verksamhetsåret 2013/14 visade på den naturliga övergången från smekmånadsfasen till verkligheten, att visioner och ord inte alltid stämmer överens. Dock gav konkret handling flera positiva förändringar. Bland annat skapades uppdragsbeskrivningar för de som var heltidsengagerade vid sektion och i presidiet. Samtidigt som detta verksamhetsår vittnade om organisationens ungdom och potential till förbättring visade den även det vackra med Göta studentkår. Hur du som engagerad enkelt kunde knyta band med andra engagerad och fortsatt vara engagerad hela din studietid. Resultatet blev att organisationen fortsatt under framtida verksamhetsår kunde arbeta vidare med ett brett och långsiktigt tänk.
Under verksamhetsåret 2014/15 gick organisationen in i en ny era då de studenter som engagerade sig också hade påbörjat sina studier efter kårobligatoriet. Året medförde även stora interna och organisatoriska utvecklingar inom ekonomi och verksamheten överlag. Även i samarbetsorgan då det var under detta verksamhetsår som Handelshögskolans studentkår trädde ut ur Göteborgs universitets studentkårer (GUS). Arbetet med att engagera fler studenter för att frigöra tid och agera stöttande bland heltidsengagerade formades även detta år.
Verksamhetsåret 2015/16 lyftes stabilitet som en fortsatt viktig punkt för organisationen. Flertalet policys skrevs och arbetet med en verksamhetsplanen tog sin from i konkretiserandet av en handlingsplan att arbeta efter. Ett arbetssätt som består flera år senare genom en årlig konkretisering av verksamhetsplanen. Årets verksamhetsberättelse vittnar om hur kåren har en tydlig organisation där frågor drives genom sektioner, till kårstyrelsen tillsammans med kårfullmäktige.
Varje organisation upplever perioder av både framgång och motgång, vilket är helt naturligt. Det är inte alltid möjligt för en organisation att nå alla uppsatta mål. Verksamhetsår som dessa tenderar dock att leda till positiva förändringar genom organisatoriska förbättringar.
Under verksamhetsåret 2018/19 går det att se att flertalet av de organisatoriska behov som uppdagats tidigare år tydligt åtgärdades genom att uppdatera styrdokument och genomföra andra former av organisatoriska förändringar. Något annat som framhävs är vikten av externa samarbeten med andra kårer. Göta studentkår har även mognat då fokus för organisationen har växt. Bortsett från intern organisation och ideellt engagemang ligger även fokus på att skapa möjligheten för att bli större aktör på Göteborgs universitetet, i Göteborg och hela Sverige.
Något som påverkade hela världen var Coronapandemin, något som även påverkade Göta studentkår. Det innebar flera snabba och ofrånkomliga förändringar. Göta studentkår såg inte bara förändringar gällande arbetsmiljö och förhållande till sin omvärld utan en ny vision skrevs och implementerades inom organisationen. Från att prata om trygghet, gemenskap och försprång vid kårens bildande löd den nya versionen ”vi möjliggör en studietid att minnas och säkerställer en utbildning att vara stolt över”. Organisationen såg även sin första fleråriga verksamhetsstrategi få ett konkret utfall. De samtal om ett flerårigt och brett perspektiv som lyftes verksamhetsåret 2014/15 hade nu kommit till ända. Till sist sågs även en symbolisk förändring då Göta studentkår fyllde 10 år, en nya grafiska profil. Göta studentkår var på väg in i en ny era; strukturellt, organisatoriskt och visuellt.
Pandemin fortsatte även under verksamhetsåret 2020/21 vilket medförde problem för den dagliga verksamheten. Dock gav den utrymme för andra frågor. Pandemin gav organisationen utrymme att rannsaka sig själv och dess riktning vilket ledde till att arbetet med organisationsöversyn tog sin början. Detta arbete blev verksamhetsårsöverskridande och fortsatte fram till och med verksamhetsåret 2022/23. Verksamhetsåret är 2021/22 var året då kåren efter flertalet bakslag såg slutet på pandemin och arbetet att återgå till det nya normala drog igång. Fokus detta år blev att fortsätta med organisationsöversynen, att diskutera och utvärdera kårens struktur och kultur samt att till slut ändra sitt arbetssätt. Göta studentkår var äntligen tillbaka på banan. Pandemin resulterade i att den nystart kåren fick när den fyllde 10 till viss del drogs ut och flyttades fram.
Verksamhetsåret 2022/23 var till stor del det året då fokus gick från den interna strukturen till att ännu en gång fokusera på att föra engagemanget vidare till nya engagerade. Likt hur krönikan från 2010/11 löd ”, för utan medlemmar – ingen studentkår” har organisationen diskuterat hur kåren ska bli synlig för medlemmar och skapar engagemang i en ny tid. Den organisationsöversyn som startades 2019/20 blev till slut klar och arbetet att konkretisera den och implementera förändringar påbörjades parallellt med övriga kårarbete.
Att sammanfatta en organisations historia är komplicerat och Göta studentkår är inget undantag. Även om organisationen genomgått stora förändringar är det dock intressant att de fokus och problem som lyftes under kårens tidiga historia är relevanta än idag. Inte på grund av att inget arbete sker utan snarare för att organisationen ständigt utvecklas och formas för att passa in i sin samtid. Där finner studenter idag att Göta studentkår som står för både, trygghet, gemenskap och försprång men även; för en studietid att minnas och en utbildning att vara stolt över.
